Fobi

Jaha nu har man satt skräck i sina barn. Har sett att det smugit in getingar i komposten. Så jag har vattnat litet på den eller tagit en spade och rukkat litet. Sist var det två veckor sen och som ni alla vet så har det sen dess varit jävligt varmt.
Stog och glodde litet på det idag när dom klämde sig in och ut medans jag vattnade i trädgården. Tänkte litet slött för mig själv att nu jävlar skall dom bort. Så jag tog grepen istället hacka rejält, Varpå den ena sidan öppnade sig och jag öppnade den mer.
Ett hett tips - GÖR INTE DET!

Jag skrek och dansa sen "litet" Indiandans-
1. Har aldrig sett mina grannar så snabba till fönstret.
2. Ungarna skrek att mamma dö inte
3. Jag kan fortfarande känna den ludna kroppen under min hand.
4. Jag kan fortfarande inte avgöra om 2 eller 3 är värst.

Så nu vet vi hur den här sommaren kommer att sluta. Alla år av mina små insekts utbrott har äntligen givigt frukt. Dom har nu sett mig i full panik vråla helvetes jävla fitt getingar dom biter mig i nacken! Samtidigt som jag springer in och skriker ett avgrunds vrål av smärta.
Jag tror att jag under veckan kommer få ett samtal från skolkuratorn alternativt soc som undar över barnens språkbruk. Tur att det snart är sommarlov och att alla på vårdinrättningarna troligtvis har tagit semester.
Det var jätte läskigt och jag tror att jag behöver något alkohol haltigt för att överhuvudtaget kunna somna den här veckan.

Jag är kär..

Jag är kär i en helt underbar blogg. Pian de Martin. Kan inte sluta läsa den, han är brödsvaret på alla mina bröd frågor.
Fan också nu måste jag börja baka mer.
Sist jag gjorde det så var det under stress som alltid då min tid är kortare en alla andras. Jag tror att jag bara har tolv timmar på ett dygn och försöker göra så mycket jag kan under den tiden.
Eller är det helt enkelt så att jag har två barn ( näe jag räknar inte in min man där..), jobbar heltid, har en stor trädgård där jag ständigt jobbar med nya projekt, håller min kreativa sida vid liv i små projekt som gjutning i betong och keramiken skall vi inte glömma..Där kanske vi har svaret.

Hur som helst, det började med min Elektrolux maskin där man fick med Riddarbageriets brödbok. Me like.
Efter en helg hemma i storstan, så var jag dum nog att köpa en svindyr limpa på NK. Men jag LOVAR den var värd vart enda spänn. Knarpig skorpa som var lagom seg och lätt syrligt innanmäte. Den smälte i munnen. det sa fras när man åt på kanten och smaken, jag drömmer om den än.
Vilket resulterade i när jag åkte tillbaks hit, började leta på alla stadens bagerier. OCH det finns verkligen inget surdegsbröd. Jo gjort på pulver, skämdes dom inte att säga det ?
Så jag gick ut på nätet och letade efter recept, och Nk's hemsida om vad brödet hette eller om man möjligen kunde finna något som likande denna skapelse.
Då hittade jag denna blogg. Och med den dedikation han skriver om sina bröd och sitt fixande och trixande, layouten.

Salvation.

Jag blev kär- så nu ligger mina in mjölade jäskorgar och väntar på en syrlig deg. Och jag har ingen aning om resultatet denna gång heller, sist vart dom synnerligen intressanta. Då jag glömde ett steg. Well can't have it all. Som alltid.
Vi hörs.