att inte vara som alla andra.
Jag har idag varit en obekväm person. Obekväm för att jag inte sällar mig i ledet. Obekväm för att jag inte låter mig tystas. Och jag tänker inte ursäkta mig, säg vad du vill till mig men mina barn håller utanför. Tills dom är vuxna nog att försvara sig. Jag skall sätta dom i en kurs i retorik när dom blir stora nog om dom skall klara att leva ett normalt liv i detta samhälle. Små barn har också rättigheter.
En liten skit nättidning på orten hade lagt ut bilder på min äldsta son i ett i och för sig harmlöst sammanhang. Men utan att vi som föräldrar blivigt tillfrågade. Vi fick höra det på ICA...fattar ni hur stor stad vi bor i...
Det finns en anledning till varför jag inte har med mina barn på denna blogg.
Därför att dom är privata. Jag kommer från en storstad och där har dom flesta något som kallas för
intrigitet. Det är det som gör att man överlever, att bo i lägenhet eller trängas i stim i tunnelbanan. Man skaffar sig ett väldigt stort space.
Samt att jag personligen inte gillar att ha dom tillgängliga till vem som helst på nätet. Bilder är nedladdningsbara.
Vad andra gör eller hur skiter jag fullständigt i. Det är upp till vad och en. Helt och hållet.
Så jag kontaktade denna tidning och ville prata med chefredaktören, och kolla hur dom tänkte samt att be dem ta bort bilden. Då den lagts ut utan vårat godkännande.
Hon har varit oanträffbar så en ytlig bekant till oss, ringde upp. Vi har träffats vid ett tidigare tillfälle där han utryckte sig med "Jag hade ett samtycke."
Nope can do.
Nu skall vi gräva litet i detta samtycke TYCKER jag.
Jag förstår att jag framstog som en hysterisk-curling-morsa. Men so what! Jag förklarade min ståndpunkt och så vare inte mer med det. Bilden blev bortagen...Och det är då.
Varför skall män, som oftast, trycka till litet. ?
- Jo du behöver ju inte dra igång alla hästar på det här, bilden var i ett sammanhang och han var ju inte lätt klädd.-
WTF!
Det är väl ändå inte det vi pratar om hur ni funkar som tidning. Jag tycker att ni skall utbilda era fotografer litet i etik. Samt att jag har velat föra en dialog med er om varför ni ger er rätten att ta bilder på andras barn och lägga upp dem på nätet. Gör det med dina egna, alltså fine bye me.
Sen är jag trevlig i denna fråga, och går inte på person. Det är just därför att det är tråkigt att du ringer och känner att du måste uttrycka dig så. Sätta mig på plats.
Det är då det blir till en grej, nes pas?
sÅ ÅTERIGEN TÄNKER JAG KRÄKAS I MIN MUN.
Jag tänker inte sätta mina barn på hokey-fotboll-simmning-kör-scout-kyrkansöndadsskola. Om ni upplever att ni har så aktiva barn, umgås för fani mej med dom då!
Här är det näst in till lag att ungarna skall göra minst 3 aktiviteter i veckan. värsta jävla KINA! Konstigt att dom inte kan varva ner dom är ju fanimej speedade jämt.
Näe !
LYSTRING FÖRÄLDRAR NI ÄR BRA! DRA I ER ETT RÖR SOBRIL OCH NJUT NÄR DOM GREJJAR HEMMA OCH ÄR KREATIVA.
Dom blir något ändå, jag lovar. Annars kan ni själva utbilda er, ett tips.
Så jag kommer alltid vara litet obekväm för dessa människor, jag kommer alltid ifråga sätta det jag inte själv tror på. Och vet ni även jag kan ändra uppfattning OM den är helt skev.
Men tills dess, kommer jag inte göra som man ska. Jag kommer alltid säga vad jag tycker. Jag kommer stå emot strömmen om hur man ska vara, jag vet vem jag är iallafall.
Jag lovar även detta, det är inte alltid så smidigt. Belive me. Men man kan välja sina kamper. Med tiden väljer man även bättre. Tills man även lägger den som idag på ett mörkt hål som suger energi. Fast jag tror man låter även andra som inte vågar får kraft att ta steget. Säga ifrån till det dom tycker är fel.
Och det kommer jag att lära mina barn också- var dig själv- du duger alltid som du är.
Och ska du tävla, tävla mot dig själv.
Jag vinner jämt. Tycker jag själv förståss, min gode man säger det, fast ibland tror jag han ljuger litet...hm...
Gääsp nu blev det boring. En räkmacka kanske. Så där mitt i veckan. Tralla la.
%5B1%5D.jpg)
